Sitter å tittar på bilder på en lite (väldigt liten) Isaac. Trotts att det bara är 6 månader han kom till oss kännas det som han alltid funnits här. Han va så lite, så lite. Dagarna innan han kan till oss va lite dramatiska och vi for inåut på BB som galningar å när vattnet gick va vi ju på akuten för Novis hade gjort sej illa nära ögat. När jag skulle knäppa fast Novis i bilen för att fara runt huset, från akut till ögonläkaren, går mitt vatten. Minns att jag stod å skratta å sa till PappaA att nu går vatten å han trodde mej inte. Så där stod vi på parkeringen vid akuten men en Novis som hade gjort sej illa å jag med en bäbis påväg! Vi kunde inte annat gö än å skratta.